Nu blir det sommarlov då den här bloggen går ner på lågvarv nu under speluppehållet men dyker det upp något så kommer det naturligtvis att skrivas och jag vet inte hur min hjärna och själ kommer att reagera på semester för vem vet så kanske ideérna strömmar till.
Känner mig nöjd med min blogg och du kanske inte vet varför den skapades för snart två år sen. Innan hade jag en blogg som bevakade damfotbollen lite bredare i Västerås, men jag hade förstås mitt ljusblå hjärta. När A-laget lade ner för två säsonger sen så försvann min energi för det var kärleken till det ljusblå laget som var min drivkraft och det blev bara tyngre och tyngre att skriva så till slut så bestämde jag mig för att lägga ner.
Samtidigt så fanns ju min passion kvar och i och med nedläggningen så hamnade även Gideonsbergs hemsida i koma. Själv började jag upptäcka U-laget som jag innan inte hade intresserat mig för och jag upptäckte att där fanns det fullt av spirande liv och jag ville berätta om detta och följa vägen uppåt och ge dem den uppmärksamhet de förtjänade. De gick upp ( tack och lov ), men annars så hade jag skrivit om division tre fotboll. Så nu följer jag det här laget och F17 och känner mig nöjd och tillfreds med detta...
700 inlägg som inte annars hade skrivits. VLT intresserar sig bara för division ett fotboll på damsidan så jag är glad att jag finns. Kul att hemsidan fungerar igen men de ljusblå laget är inget lag vilket som helst så de förtjänar den här extra bevakningen. Jag brukar tänka på hur de tränar och lägger ner sin själ i det här men kan man höra ljudet av ett träd som faller i skogen? Det ger så mycket och jag vill att "det som sker i vrån ska ropas ut på hustaken". Gillar också att spelarna blir googlingsbara. Sök på många spelare och du hittar tråkiga resultat där de räknas upp i en match som en målskytt. Jag vill verkligen uppskatta dem som spelare och vad de gör och vill att det ska finnas där ute...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar